Ibland är livet kaotiskt. Det händer oss alla. Kanske har något riktigt sorgligt hänt, något du absolut inte ville.

Då hoppas jag att det finns människor och djur i din omgivning som ger dig plats att få vara där du är - känslomässigt. Som förstår att det är svårt att vara precis likadan hela tiden.

 

Fastna i en roll

Men i tuffa tider är det också lätt att börja tänka och tro en massa saker om hur det ska vara, och vad som är rätt och bra. Det är lätt att ställa in sig i en viss roll. Den som ställer upp, tycker synd om, och gör alla de ”rätta” sakerna – utan att lyssna in vad du själv faktiskt mår bra av och behöver.

Den här förmågan är inte fel. Det är superviktigt att kunna lämna oss själva ibland, och ställa upp. Att bidra till vår omgivning är att bidra till oss själva, för vi är på sätt och vis en enhet. Vi får ofta mycket tillbaka och vi skärper våra förmågor och vårt driv.

 

Dold baksida

Men det kan finnas en dold baksida med att ställa upp om du inte gör det från hjärtat och det alltid blir du som är i den givande rollen.

När du styrs mer av plikt i stället för omtanke från hjärtat så kan det hända att du stänger av delar av dig själv så du varken hör eller känner dem. På lång tid kan det här komma till ytan som spänningar, stress och avtrubbning i kroppen - eller obalans i humöret och ilska och agg som samlas. Kanske är du helt frånkopplad från det som sker i din egen kropp.

 

Går det att bryta det här mönstret?

Det går absolut, och när vi närmar oss de svartaste hålen i vårt inre universum kan de mest fantastiska ”nya” inre och yttre landskap öppna sig. För egen del så har skiftet till att upptäcka nya sidor och återupptäcka gamla sidor varit som en gåva som inte tar slut.


Går det fort?

Både och. Ibland händer stora förändringar, men det behöver ju finnas en slags grund för det – till exempel uppövad kapacitet i nervsystemet för att hålla tunga känslor och tillstånd, eller tillräckligt stabilitet i din livssituation.

En del av att kunna tillåta nya möjligheter är ju också att kunna sakta ner och vara med det som är - både för att ära det med din uppmärksamhet och för att ge dig själv chansen att förstå mer.

Hur fort det går varierar. Något som har funnits länge behöver inte ta lika lång tid att förändra som det tog tid att bygga upp. Ibland kan något som varit fast i årtionden börja röra sig förvånansvärt snabbt när vi hittar rätt sätt att närma oss det.

 

Jag läste en rubrik där det stod leka och njuta!?

När livet är tungt kan det kännas nästan opassande att skratta.
Att leka.
Att njuta.

De flesta barn leker, drömmer, hittar på världar och skapar – utan något annat syfte än att göra det. De har en kontaktyta med omvärlden och sitt inre där de kan skapa hittepåvärldar, bygga, och vara i en massa olika roller. I terapi med barn används ofta en struktur av lek och konst.

Vi vuxna kan också leka!

…och både leken och att ge oss själva tillåtelse att njuta kan hjälpa det där stelnade som kan finnas under ytan i oss.

- Plocka ur diskmaskinen på ett lite nytt sätt.
- Prova den där nya aktiviteten.
- Säga något oväntat med glimten i ögat och se vad som händer.

 

Suddig bild av regnbågar på sjöbotten. Från igår när jag försökte filma dem.


Du som känner plikt och att uppfylla en roll

Särskilt du som känner att du inte gör tillräckligt för andra kan ha väldigt mycket nytta av att leka och njuta, för att skaka om lite och hitta nya sätt. Dock kan även detta vara väldigt triggande och stränga delar i oss kan börja ropa att vi gör fel.

Får jag verkligen göra det här när det finns saker som gör ont, och människor som har stora behov?

Kanske är det inte bara sorgen eller andra lite tyngre känslor som håller dig tillbaka. Kanske har du också börjat spela en roll i förhållande till det som hänt.


Allt är inte solsken och regnbågar

Jag vill verkligen inte få dig att fly från dig själv på ett nytt sätt, skapa nya sug och ”måste ha” och beroenden.

Den här texten handlar inte om att vi måste leka och njuta, utan mer att vi får. Vi har väldigt många behov och ibland behöver vi bara stanna upp och känna vad som faktiskt är sant just nu. Ibland är vi bara så långt bort från njutning som det går, och det är helt okej i vår rika mänskliga palett. Men oftast så hjälper njutning en hel massa!

 

I mitt behandlingsrum

I mitt behandlingsrum så önskar jag att det ska finnas plats för båda. För det allvarliga och det lekfulla. För tårarna och gapskrattet. För det vi redan känner och det vi ännu inte vet. Att det enklaste lilla ögonblicket kan få vara som ett äventyr.

Ibland kan något börja röra sig när vi får sluta försöka göra allting rätt. Både gapskratt och tårar kan lösa ganska mycket!

Om du känner igen dig i något av det här så är du så välkommen att boka in dig!

 

https://www.bokadirekt.se/places/spira-spira-behandlingar-48656